Budskap
Författaren vill med sitt budskap berätta om vänskapens betydelse, att djupt rotad vänskap ger en trygghet och stark gemenskap. De tre vännerna Inez, Olga och Viola är i boken rörande överrens angående vänskapen med Svea. Detta framkommer i följande citat, “Men trots att hon nu hade varit med ett år, kändes det inte som om vänskapen djupnat”. Svea som var inflyttad från Stockholm till den lilla orten Brantevik hade gått med i ortens syförening. Citatet förmedlar svårigheten i att vara inflyttad och bygga upp en ny och djupare vänskap på en liten ort.
Det är inte bara den lilla gruppens gemenskap som skall övervinnas, ibland ska man även accepteras av en hel bygd eller mindre ort där “blod är tjockare än vatten”, Ett exempel på detta “- Jag har alltid känt mig utanför. Ni har så mycket gemensamt. så är det förresten överallt. Vi inflyttade får inte vara med i gemenskapen”. Det är så Svea känner sig i efter flytten till Brantevik.
Författaren vill även visa vad en djupt rotad vänskap med trygghet kan ha för betydelse, när skygglapparna tas bort, världen öppnar sig och vännerna ger sig ut på en resa full av händelser. “Julsångerna som skvalade i högtalarna gjorde henne sentimental och på något sätt hade hennes väninnor fått henne att tänka annorlunda. De hade tagit hand om henne den där usla kvällen när hon druckit för mycket. Rara var de i all sin enkelhet. Och trevliga var de också, det kunde hon inte förneka. De hade en värme och en äkthet som hon värdesatte”. Svea fick känna av vänskap med trygghet. Fast de tre väninnorna varit oense ibland vilken typ av vänskap som är mellan dem och Svea, så hjälpte alla tre henne den där kvällen hon hade druckit för mycket. Men händer det något som berör någon av dem är mottot “En för alla, alla för en”.
Eftersom jag tycker om ordspråk, har jag fastnat för en mening, Gösta och Sigvard är inne i en diskussion, något som inte skall eller bör sägas sägs. “Tyst min mun så får du socker, tänker jag ofta, likväl pratar jag bredvid truten ibland, säger Gösta.” Visst slinker det ibland någon groda ur munnen, men ack vad socker det skulle gå åt :-).
Det skall bli spännande att läsa mer böcker av Karin Brunk Holmqvist, hon har en genre som passar mig. Vardagligt, enkelt lite lantidyll och humor.//Kenneth
Det är inte bara den lilla gruppens gemenskap som skall övervinnas, ibland ska man även accepteras av en hel bygd eller mindre ort där “blod är tjockare än vatten”, Ett exempel på detta “- Jag har alltid känt mig utanför. Ni har så mycket gemensamt. så är det förresten överallt. Vi inflyttade får inte vara med i gemenskapen”. Det är så Svea känner sig i efter flytten till Brantevik.
Författaren vill även visa vad en djupt rotad vänskap med trygghet kan ha för betydelse, när skygglapparna tas bort, världen öppnar sig och vännerna ger sig ut på en resa full av händelser. “Julsångerna som skvalade i högtalarna gjorde henne sentimental och på något sätt hade hennes väninnor fått henne att tänka annorlunda. De hade tagit hand om henne den där usla kvällen när hon druckit för mycket. Rara var de i all sin enkelhet. Och trevliga var de också, det kunde hon inte förneka. De hade en värme och en äkthet som hon värdesatte”. Svea fick känna av vänskap med trygghet. Fast de tre väninnorna varit oense ibland vilken typ av vänskap som är mellan dem och Svea, så hjälpte alla tre henne den där kvällen hon hade druckit för mycket. Men händer det något som berör någon av dem är mottot “En för alla, alla för en”.
Eftersom jag tycker om ordspråk, har jag fastnat för en mening, Gösta och Sigvard är inne i en diskussion, något som inte skall eller bör sägas sägs. “Tyst min mun så får du socker, tänker jag ofta, likväl pratar jag bredvid truten ibland, säger Gösta.” Visst slinker det ibland någon groda ur munnen, men ack vad socker det skulle gå åt :-).
Det skall bli spännande att läsa mer böcker av Karin Brunk Holmqvist, hon har en genre som passar mig. Vardagligt, enkelt lite lantidyll och humor.//Kenneth
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.